DELSBO

 

VÅR FUSION BLIR BÖRJAN PÅ ETT 45-ÅRIGT ÄKTENSKAP OCH 50-ÅRIGT FÖRHÅLLANDE.

 

Vi förlovar oss i Hudiksvall hemma hos Ewy Rudh 1963, det var tre par som samtidigt förlovade sig Ingrid Bengtsson och Karl-Arne Lindström, Åke Gruvberg och Ellen Backman, Tord Bengtsson och Ewy Rudh. Det skulle visa sig att de enda som idag ännu är tillsammans är Ingrid och jag.

De andra paren bröt sin förlovning.

 

DELSBO

Nu hade vi klarat av förlovning och äktenskapstesten (se under länken Ramsviks camping Racersemester.) så nu gällde det att hitta både nytt arbete och bostad.

Jag hade turen att få ett arbete i Delsbo som butikschef efter Evert Malm som slutade där när han fick ett nytt jobb på annan ort. Det var Konsum Alfa, Gävle som sökte butikschef, jag sökte jobbet och fick därmed mitt första riktiga butikschefsjobb i Delsbo, det skulle med tiden bli många fler.

Det var mycket Ingrids stöd och påpuffande som gjorde att jag vågade söka jobbet, du klarar det, ta chansen, var hennes argument.

 

Vi flyttade till Delsbo 1966, köpte möbler av skogens guld lingon, som vi plockade i skogarna i Hälsingland, 5000:- fick vi ihop och det räckte i stort sett till möbler, mattor och gardiner till två rum och kök vi handlade i Sjödins Möbler i Delsbo och slutsumman blev 5574:- vilket vi betalade kontant, hyran var 130:- månaden, min lön var 1200:- Ingrids 600:- det var en mycket bra lön så vi levde bra på pengarna.

* Räkningen från Sjödins Möbler i Delsbo och lite fakta om affären finns längst ner på sidan.

 

Här hände mycket i Ingrids och mitt liv mitt första jobb som chef var i Konsum Delsbo, nu Åke´s motor. Vår första egna lägenhet var uppe på konsum, en lägenhet som vi inredde med pengar som vi sparat och plockat ihop av skogens röda guld, lingon.

Den balkong man ser på kortet var gemensam för oss och Olle Person med hans Siri som bodde i huset också. Där parasollet står grävde Ingrid en blomrabatt som när vi var uppe i Delsbo för något år sedan fotfarande var kvar.

Det lyste för oss i Delsbo vackra kyrka, för på den här tiden skulle det "lysas ut" att man gifte sig så att de som hade något att erindra mot giftermålet, i god tid kunde göra det. Det lystes i kyrkan under tre Söndagar före bröllopet. Vi bodde i Delsbo men gifte oss i Forsa kyrka 1966.

 

BRÖLLOP OCH SEDAN BRÖLLOPSMIDDAG I HOTELL EDEBORG.

Vi gifte oss i Forsa kyrka den 10 sept. 1966. Prosten Ture Enge var vigselförrättare, då pensionerad, men ville ändå viga oss eftersom han hade konfirmerat oss. Ingrid vacker som en älva, darrande på sina vackra ben, brudbuketten med rosor och liljekonvalj skakade lite lätt av spänning och nervositet. Jag som varit nervös hela dagen blir lugn som en filbunke all min energi går åt för att hålla koll på brudnäbbarna Peter Olsson och Carinan Tärneborg, brudtärnan och marskalken Ingela Tärneborg och Krister Stigsson. Delsbo Brudmarsch spelas naturligtvis när vi går in i kyrkan.

 

Sedan vigselakten är avklarad åker vi till Ragnar Forsberg och tar bröllopskort, frissan Ingegerd Olsson är med och fixar till Ingrid lite i håret innan fotograferingen.

 

 

 

 

Vi beger oss sedan till Delsbo och Hotell Edeborg för att där träffa våra gäster. Risgrynen haglar över oss då vi går in för att äta vår bröllopsmiddag.

 

 

Bröllopsmiddag hölls i Hotell Edeborg Delsbo med 70 gäster, hög stämning många av våra vänner var med på kalaset.

Gästerna bjuds på bål som välkomstdring.

 

Liten förrätt med nån röra och sill, snaps därtill, renat eller skåne.

 

Middagen blir oxfilè och fläskfile med potatis och grönsaker, sås.

Till middagen serveras öl och vin.

 

Till efterrätt en glasskapelse som när den kommer in och ska serveras är tänd med ljus.

Till detta en cacaolikör eller cognac.

 

Middagen avslutas med kaffe, kaka, cognac och cigarr eller cigarett. Man rökte vid bordet på den här tiden, trevligt och gemytligt ingen behövde springa ut.

Därefter dukas det av medan gästerna går en trappa upp och inmundigar sig någon grogg eller ett vinglas.

Gill`s orkester spelar så upp till bröllopsvals som Ingrid och jag ensamma på dansgolvet måste uthärda, gick väl bra. Sedan spelas det in på småtimmarna med avbrott för en vickning vid elva tiden, potatis, köttbullar och prinsekorv.

 

Om man tittar på notan så kostade en middag 20:- Skåne och renat en hela 45:- st osv. Man kan tycka i dag att detta var billigt men det var nära 2 månadslöners inkomst som gick åt, så...

Dessutom tillkommer alla kringavgifter med frissa, blommor, fotografering, bröllopsklänning hyra av frack mm. mm. Så med allt inräknat blev det nog dryga 3 månadslöner.

 

 

 

 

 

 

Mejeriföreståndaren i Delsbo Olle Olsson-Käll och Siri var med och tankarna går till den vintersemester vi gjorde tillsammans, det var i en av Iggesunds Bruks stugor en bit från Sonfjället där vi hyrde in oss, det var billigt 75:- för en vecka, men elen fick vi betala dessutom, genom att stoppa enkronor i en mätare.

En dag när vi åkt upp på fjället med matsäcken lastad i ryggsäcken, soligt och fint väder var det, vi åker i backen några gånger och har kul. När vi till slut gör en paus i åkandet och ska fika börjar det att blåsa vi tittar upp på himmelen och ser att det mulnat på medan vi åkt i backen, utan att vi tänkt på det, vinden tilltar mycket snabbt och det börjar snöga.

- Vi måste skynda oss att åka ner ropar vi till varandra i kör.

Olle spänner på sig den tunga ouppätna matsäcken, Ingrid, Siri och jag åker i väg med snön yrande runt oss, vi ser inte många meter framför oss.

Väl nere väntar vi på att han ska dyka upp, men ingen Olle kommer, vi måste åka uppåt och se efter vad som hänt säger flickorna, sagt och gjort vi börjar färden upp till fjället igen, spåren upp är igensnöade så vi åker på måfå.

- Tyst, hör vi Ingrid säga, jag hör något.

- Hjälp! Hjälp! Hörs en bit upp i backen, vi skyndar fram.

- Hjälp! Jag kommer inte upp hörs Olles kvidande, när vi får syn på honom liggande raklång på rygg med den tunga ryggsäcken djupt nersjunken i snön.

- Jäkla ryggsäck jag kommer inte upp kvider han vidare.

Vi kan inte låta bli att skratta, så hjälplös och förtvivlad som han ser ut, sprattlande med armarna likt en väderkvarn.

Vi sätter igång med att skotta fram honom, det är inte lätt för han är nästan helt översnögad och ryggsäcken tung.

Det slutade lyckligt vi fick till slut upp honom på benen och kunde åka tillbaka till stugan en upplevelse rikare.

 

Skål för Brudparet! Hör jag att det ropas, och jag vaknar upp ur mina tankar.

Skål.!

God mat och dryck.

Orkestern på spelhumör.

Det är hög stämning i Hotell Edeborg, kvällen då vi gifter oss.

Telegram kommer och läses upp, ett som då passade in på Ingrid löd:

I bibeln det står att finna av revben skapt är kvinnan Vi hurrar nu i kväll, för Arne och hans revbensspjäll.

Ingrid var kan man nog säga var mager på den tiden.

Ett annat bra telegram

Kära Arne kör nu på låt det under fällen gå så Ingrid många piltar få gärna några fler än två.

Vi körde på så det blev tre.

 

Hasse och Gudrun var också med på bröllopet, Hasse och jag har haft mycket kul tillsammans, kommer att tänka på då vi åkte till Hudiksvall på bio varje söndag under ett par års tid.

Hasse gick på läroverk så han åkte gratis på sin månadsbiljett även på söndagar, jag hade ingen inkomst då, så på söndagsmornarna gick jag upp till Folkets Hus i Näsviken, det var dans där på lördagskvällen, för att leta pengar och plocka tomglas, som jag gick till Brita på Pensionatet och sålde för tio öre flaskan.

Matiné föreställningen på bion kostade sjuttiofem öre och resan två kronor. För att kunna gå på två matinéer måste jag plocka ihop trettiofem tomflaskor det lyckades för det mesta, men för att vara på den säkra sidan sålde jag söm sagt också tidningar på söndagsmorgonen. M.T var namnet på tidningen, en socialdemokratisk morgontidningensblaska, men det var i alla fall en säker inkomst på tre kronor.

När vi kom hem med tåget till Näsviken igen vid fem tiden hann vi precis hem och äta innan kvällens film i Näsvikens Folkets Hus började klockan sex min far var vaktmästare där så det var både gratis och barnförbjudet vi tittade på. Filmen Lång Lasse i Delsbo såg vi tio gånger.

 

Nattvickning! Ropar värdparet Bengt Eklund och Gerd Backman, mina tankar är tillbaka i Hotell Edeborg igen.

 

BRÖLLOPPSNATTS KLOCKOR

Bröllopet blev en trevlig tillställning och mot småtimmarna blir det dags att gå de femtio meterna hem till vår lägenhet uppe på Konsum, jag gör som brukligt är, bär min brud över tröskeln till vårt hem.

När vi kommit in så hör jag dem!

Väckarklockorna. Tickande.

Hela huset kryllar av väckarklockor jag sätter i gång, krypande under sängar, upp under taket, in i garderober, på toaletten, drar ut lådor i nattduksborden, för att leta efter väckarklockorna.

- Nu får Du ge dig, hör jag Ingrid trånande säga. Det är ju vår bröllopsnatt.

- Just därför, säger jag, vi vill väl inte bli störda av en massa ringande väckarklockor, ställda på olika tider.

- Det finns nog inga fler, tror Ingrid.

 

När jag tittar på Ingrid och ser hur vacker hon är i sin vita bröllopsklänning med den fina bröllopsbuketten i handen och krondiademet på huvudet, går det äntligen upp för mig, några jäkla väckarklockor, va fan.

Bröllopsnatten förflöt utan några ringande väckarklockor, jag fick nog tag på alla, eller så hörde vi inte att de ringde.

Det var ju vår Bröllopsnatt.

Första barnet Kent föds i juli månad 1967 medan vi bor kvar i Delsbo.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

KONSUM DELSBO JULEN 1966

Några av de få bilder vi har från konsum i Delsbo, dessa är från julskyltning i Delsbo 1966. Temat för denna julskyltning var En gränstlös GOD JUL.

 

Vilket jäkla jobb man lade ner på julskyltningar förr. Inga julvaror fick ställas fram förrän på skyltsöndagen. Allt skulle vara nyputsat och fint, varorna i hyllorna frontade så det såg fullt ut, slå in fejkade julklappspaket, in med bockafan och kälken, girlanger i fönstren och taket, priser på varorna.

 

Här kan man konstatera att 1 kilo cirkelkaffe på burk kostar 8,50, fikon och nötter för ca: en tvåkrona.

En fruktkorg står det också i skyltningen.

Julapelsinerna på plats det var blodapelsiner och jaffa.

Tvättmedlet hette Tend.

 

Ättika var också en storsäljare till jul då alla husmödrar lade in sin egen sill. Inga ABBA burkar här inte.

Kalk och soda och torkad sej var också storsäljare då man själv lutade sin fisk.

 

 

Grovsalt såldes i mängder för på Anna dagen skulle den färska nystyckade skinkan läggas i saltlake för att bli klar till jul, ingen färdigkokt äcklig skinka fanns på julbordet då. Nää den var äkta på alla sätt inga insprutade kemikalier här inte, jobbigt hade de våra husmödrar på denna tid men bra mat var det.

 

Även uppe på kyldisken exponering av varor, vi jobbade lördagnatt med denna julskyltning och hade täckt skyltfönstren med brunpapper för ingen fick se detta förrän på söndag morgon, det var ändock något visst med denna julskyltning man gick man ur huse och runt till alla butiker här i Delsbo för att kolla. Vad är det för nya varor till jul i år, vilka julklappar ska man köpa var frågor de julskyltandetittande patrasket ställde sig. 

 

På bilderna kan man se att ett kilo polkagrisar i påse kostade 2,25 ett paket med peppar eller sockerkakepulver kostade 1,95 dessa pulverpaket var en storsäljare, nu finns de inte längre att köpa, 1 kilo juledamerost 6,50. En stor ask Presentchoklad för 6,75 var ett fynd.

 

Vilka vi var som arbetade i konsum Delsbo jo det var jag Arne då 26-år och Anna - Greta Sundin, även en annan tjej från Bjuråker jobbade extra i butiken.

 

LM Eriksson var det stora företaget i Delsbo 1966 och det låg efter samma väg som Mejeriet med Olle Käll som föreståndare och Konsum, därför hade vi när de anställda slutade för dagen rätt många som handlade hos oss.

 

* Fakta Sjödins Möbler. Källa Anbytarforum. Följande text är hämtadt ur boken Sveriges privata företagare Norrland tryckt 1943 (tyvärr fanns inte någon möbelaffär med: Firma Herbert Sjödin. Speceri- & Diverseaffär. Delsbo.
Nuvarande ägaren startade sitt företag 1940, då han övertog den i samma fastighet av handlande P. R. Stenberg drivna rörelsen.

 

Affärslokalerna, vilka moderniserats fem år tidigare, äro ändamålsenligt inredda.

Firman är välkänd på orten.

Ett biträde är anställt.

Deras omsättning är stadigt stigande.

 

Köpman Sjödin började i unga år i sin bransch och hade under sjutton år anställning hos handlanden P. R. Stenberg i Ava. Företaget är anslutet till Gävleborgs läns Köpmannaförening.

Herbert Eberhard Sjödin är född den 16 april 1909, son till K. A. Sjödin o. h. h. Stina, f. Holm, gift med Elna Johansson. Barn: Ingvar, född 1931, Torsten, född 1933, och Barbro, född 1941.

 

* Räkningen från Sjödins Möbler

 

 

 

 

En liten händelse från vår tid i Delsbo!

MIDSOMMARAFTONS MORGON 1967

 

Vi bodde uppe på konsumbutiken i Delsbo det fanns två lägenheter där, en lägenhet disponeras av Olle Persson som körde konsumbussen och hans Irma, den andra på två rum och kök har vi, det räcker bra åt Ingrid och mig.

Nu är det Åke`s Motor som har affär i konsumhuset

 

Det var mycket varm natten före Midsommar, det var kulmen på en hel veckas högtryck, det var svårt att sova. Jag ligger därför och funderar lite på morgondagen

Det är skönt att det bara är några timmar att jobba på midsommaraftonen, vi stänger butiken redan klockan ett, normalt har vi öppet till sex på lördagar. Midsommarafton är nämligen på en lördag i år.

 

Det är som vanligt traditionell midsommarfest i Ljusdal, där var vi alltid och tältade innan man blev en gift och städad man. Nu skulle vi ut en sväng med Arthur och Margret Ingrids Far och Mor, vi åker väl runt lite på lite olika ställen, tänkte jag, där jag ligger och har svårt att sova. Tar väl med mig en fickflaska så kan väl Artur och jag dra i oss några tumnaglar när vi är ute och far.

 

Somnar till slut in, trots värmen, även med fönstret öppet i sängkammaren är det varmt och kvavt. Ingrid och jag hade inga sovkläder på oss utan låg som Gud skapat oss, täcket behövde vi inte heller ha på oss, det var varmt nog som det var.

 

Vi vaknar med ett ryck, när vi hör någon i det öppna sovrumsfönstret.

- Kan jag få handla lite, är på väg till Ljusdal på midsommarfirande, hör vi en röst i fönstret säga.

Ingrid försöker snabbt skyla sig med det nedhasade täcket men det som setts var väl redan sett. Vi vet ju inte hur länge figuren stått där i fönstret.

- Vasaru ! Är det enda jag får fram.

- Kan jag handla lite, upprepar han i fönstret, nästan lite irriterat. Det är väl du som är föreståndare för konsumbutiken.

- Ja! Får jag fram inte riktigt medveten om jag drömmer, sover eller är vaken. Drar för säkerhets skull upp täcket över det väsentliga. Tittar till på Ingrid som ser klarvaken ut. Det kanske inte är någon dröm.

- Är det någon där, ropar jag till ungefär som inte något hade hänt.

- Det är jag Erik, fattaruinte, vill handla sill och smör.

Då går det upp för mig, fan det är allvar, det står en kille där i fönsteröppningen som vill midsommarhandla är han inte klok heller…

- Stick iväg annars ringer jag polisen.

- Men det är jag Erik fortsätter han där i fönstret, känner ni inte igen mig, jag jobbade ju i Konsum Näsviken då ni jobbade där.

- Jag heter Erik Östen.

- Nej kommer inte ihåg, säger jag fortfarande lite yrvaken. Vad är klockan?

- Fyra hör jag fönster Erik säga.

- Var det du som körde på en Lastbil bakifrån utan hjälm i sjuttio kilometers hastighet, frågar jag som börjar komma på vem han Erik i fönstret är.

- Ja det är jag, kul att du kände igen mig till slut. Får jag handla nu?

Vad gör man? En kille med sprucken skalle som vill handla klockan fyra på midsommaraftonsmorgonen. Drar på mig kalsingarna går in till köket och hämtar ett paket smör och en sillburk som vi turligt hade i kylskåpet. Jag går fram till fönster Erik.

- Tre och Femti, blir det.

- Tack! Säger han och lämnar mig fyra kronor, det kan vara jämt, drar ut sitt huvud ur fönstret och balanserar i väg på taknocken för att klättra ner och ta sin moped och förmodligen åka mot Ljusdal på traditionellt midsommarfirande.

 

Ingrid och jag tar lite senare på eftermiddagen Arthur och Margret med på en midsommarutfärd i bil. Vi åker runt lite till olika platser men hamnar till slut i Bjuråker efter att Arthur och jag fått i oss ett okänt antal dragnaglar både ur min fickflaska och ur den kvarter som Arthur haft med.

 

Vi går runt lite på festplatsen köper några lotter och har trevligt. Arthur är glad som en spelevink, far runt med armarna och gestikulerar som bara han kan göra när han är glad och upprymd.

 

När vi kommer till parkeringen fortsätter Arthurs armar sitt gestikulerande och vi ser att bilarna börjar köra dit han gestikulerar, tror väl att det är någon parkeringsvakt som dirigerar dem. Arthur själv ser det också och tycker att det här är kul. Han ställer sig där mitt i vägen från parkeringen och viftar bilarna än till höger än till vänster, som väl är tröttnar han snart och vi kan rymma fältet med hedern i behåll.

Vi hamnar till slut hos syrran och hennes man Holger som har fest i trädgården.

 

Det blir till slut en trevlig midsommaraftonskväll.

 

LÄNK TILL EN SUVERÄN HEMSIDA OM DELSBO. KLICKA!

 

Tillbaka till toppen av sidan.