EN SLÄKTINGS LEVNADSÖDE

Elisabet Jonsson i Grava, Värmland är Camilla, Micke och Niklas farfars mormor och farfars farfars syster (hur hänger detta ihop, lösningen längre fram i storyn). Hon är Johannes er farfars, farfars, fars och Sophia Lovisas er farfars, farfars fars hustrus dotter.

Elisabet Jonsson gifter sig Torsén f 1865 och senare Nysell f 1866 återkommer till dessa.

  • 1866-10-07 föds Elisabet och döpes 1866-10-21 Utdrag ur födelseboken: Elisabet föds 1866-10-07 Fader: Johannes Johansson Backstugesittare Moder: Sofia Lovisa Olsdotter Ö Tolerud hon är 29-år då hon föder Elisabet. Dopvittnen: Petter Jonsson med hustru Sara Pettersdotter i Ö Tolerud, blir kyrkotagning 28/12, döptes av Nordmark.
  • 1867 Bosatt Ö Tolerud, Grava, Värmland.
  • 1869-09-26 Föds Brodern Erik Gustaf i Grava, Värmland.
  • 1870 På hösten lämnar Elisabet och familjen i Östra Tolerud, fadern Johannes och modern Sophia Lovisa med sina sex barn för att bege sig ut på vägarna mot norr. Minsta sonen Erik Gustaf var ett år. Mer om hennes far Johannes och moder Sophia Lovisa finns att läsa i Camilla en släkthistoria.
  • 1871 Står hon och familjen i kyrkböckerna, som Lösdrivare i Grava.
  • 1872-01-31 Föds brodern Per Magnus i Los, Hälsingland.
  • 1874-08-31 Föds systern Sofia Arvida i Ängersjö, Ytterhogdal, Jämtland.
  • 1877-04-01 Föds systern Brita Helena i Backarvall, Ljusdal, Hälsingland.
  • 1877-04-05 Modern Sophia Lovisa dör några dagar efter att dottern det nionde barnet Brita Helena föds, Sophia Lovisa dör av sviterna av ett hårt liv och komplikationer vid barnfödseln i Backarvall, Ljusdal, Hälsingland. Ett långt resande längs kärrvägar och stigar i ändlösa skogar från Grava socken i Värmland till den ena socknen efter den andra i Hälsingland. Återkommande barnsängar, vardagligt slit för en barnrik familj i dragiga, enkla stugor om ett rum och en öppen eldhäll. Det slutar i barnsängsfeber i en stuga på fäbodvallen Backarvall i Ljusdals socken, en dag i april 1877, fyra dagar efter att hennes nionde barn, dottern Brita Helena, fötts. Sophia Lovisa blev 40 år.
  • 1877-04-05 Utdrag ur dödsboken: Olsdotter Sofia Lovisa. hustru till arbetskarlen Johannes Jonasson i Ö Tholerud, Grava socken i Värmland, dör 40-år 2 månader 3 veckor gammal i Puerperal-Feber (barnsängsfeber). Dödsort Backarvall. Attest avsänt till pastors ämbetet i Grava 9/4 1877. Enligt förvisat äkthetsbetyg. Begravdes 1877-04-15 i Ljusdal.
  • 1877-04-05 När Sophia Lovisa dör blir Elisabets far Johannes ensam med nio barn. De äldre, er farfars farfar Olof Johan 22 år, Maria Lovisa 20 och Carl Oskar 17, försörjer sig själva men Anna Lisa 13, Elisabeth 11, Erik Gustaf 8, Per Magnus 5, Sofia Arvida 3 och den nyfödde Brita Helena har han att ta hand om. Att försörja de 6 yngsta barnen i de hårda tider som rådde i Hälsingland denna tid måste ha varit oerhört jobbigt även om Johannes anställde en piga. Det var vanligt att barn, drängar och pigor sov i oeldade rum året om. En kvinna som var piga på 1870-talet berättade hur håret kunde vara fastfruset på kudden om vintermorgnarna.
  • 1883 Ljusdal
  • 1883-09-08 Kyrkoherde boställets ägor i Arbrå som tjänsteflicka men bara ca: 1 år.
  • 1884-11-24 Enligt kyrkboken i Arbrå flyttar hon till Ljusdal.
  • 1886 Bor hon hos syster Anna Lisa Johansdotter född 1864-01-10 i Onsäng, Ljusdal. Anna Lisa bor här med sin man bolagsrättaren Johannes Johansson Wigstrand född 1854-01-24 i Jönköpings län de gifte sig 1884-10-26 de har två barn sonen Karl Johan Emil född 1885-02-17 han dör dock bara nätt 1-år gammal 1886-01-14 och dottern Anna Ingeborg Ellenora född 1886-12-18, Svägerskan Elisabet som det står i kyrkboken, blir inte länge hos systern bara ca: 1 år innan hon flyttar till Wälje, Ljusdal.
  • 1886-07-16 Föds halvbrodern Gustaf Fredrik i Backarvall, Ljusdal av en ung piga Lovisa Margareta Tränk soldatdotter från Yg i Färila som Johannes anställde i mitten av 1880-talet.
  • 1887-1890 Bosatt i Wälje, Ljusdal
  • 1890-04-26 Gifter hon sig med Johan Viktor Torsén Ljusdal. Utdrag ur vigselboken: 1890 April 26 Arbetaren Johan Viktor Thorsén Stenhamre f 1865-03-04 och Pigan Elisabet Jonsson, Ede. f 1866-10-07. Närvarande Moder. Samtidigt med att hon gifter sig flytt till Stenhamre, Ljusdal.
  • 1890-08-06 Elisabet föder dottern Rut Alvina Elisabet i Stenhamre, Ljusdal.
  • 1891-06-10 Vad hände Johan Victor Thorsén. I Sjömanshus - matrikeln ser man Johan Victor Thorsén, född 1865-30-04 födelseförsamling Övergran Uppsala län. Hemplats Stenhamre, Ljusdal. Faderns namn Johan Erik Thorsén moderns namn * Wilhelmina. Han skrivs in i Sjömanshus Söderhamn Inskrivningsnummer 944 Inskrivningsdatum 1891-06-10 Arkiv Sjömanshusets i Söderhamn arkiv. Upprättad av Riksarkivet SVAR-Svensk arkivinformation.
  • 1892 Johan Victor Thorsén avförd i Sjömanshus, Söderhamn (Rymd) Det står en anmärkning i Sjömanshusets arkiv att han är rymd i Antwerpen. Har letat efter honom där men har inte hittat honom.
  • 1895 På Våren blir Elisabets far Johannes sjuk och sängliggande. I 42 dagar vårdas han av en kvinna vid namn Lovisa Fridström som antagligen någon av syskonen städslat.
  • 1895-07-10 Fadern Johannes dör i Tegeltjär, Ljusdal.
  • 1895-07-23 Elisabet föder sonen Gustav Johan i Jäder, Södermanland. Sonen föds 13 dagar efter det att Elisabets fadern Johannes dött. Det sades ofta förr att när en släkting dör föds en ny. Skilsmässa Johan Viktor Torsén Ljusdal. " I kyrkboken står det att Johan Viktor är sjöman och skild från Elisabet 1895-11-06 och att han är inskriven i Sjömanshuset RYMD! Frånskild sin hustru." Johan Viktor Thorsén finns inte registrerad i dödsboken 1901-2009 så han finns förmodligen inte i Sverige.
  • 1895-11-06 Skild från Johan Viktor Torsén, de var bara gift i 5½ år och fick dottern Rut Alvina Elisabet född 1890-08-06. Johan Viktor lämnar Elisabet efter bara 1-år och 2 månader. (Se 1891-06-10) De gifte sig 1890-04-26 så Rut Alvina Elisabet var född bara 4-månader efter att de gift sig. Rut Alvina Elisabet gifter sig med Elisabets bror er farfars farfar Olof Johan Johansson-Blads barn er farfars far Jonas Olof Blad 1918-09-01, alltså är det kusiner som gifter sig. (Se mer 1918-09-01).
  • 1895-11-26 Frånskild sin förra man Johan Viktor Thorsén genom skiljebrev av Uppsala Domkapitel. Har inte hittat skiljebrevet ännu.
  • 1895-12-31 Flytt med Erik Gustav Nysell till Jäder, Södermanland
  • 1896-01-10 Elisabet Jonsson införd i Hättinge, Jäder med två barn Rut Alvina Elisabet och Gustav Johan de flyttar till nya fästmannen Erik Gustav Nysell, som uppgivet sig som fader till båda barnen. I Hättinge, Jäder bor de hos Erik Gustavs föräldrar.
  • 1896-09-13 Vigsel Erik Gustav Nysell från Jäder, Södermanland
  • 1896-10-21 Föds dottern Ester Hildegard i Jäder, Södermanland senare gift Grandin
  • 1898-10-09 Föds sonen Erik Axel i Jäder, Södermanland
  • 1898 Oktober- November Den gödda julgrisen slaktades. Efter att ha tagit "slaktsupen" satte man igång. Två starka karlar höll fast grisens ben. Ett äldre fruntimmer, helst över 50 år, skulle röra mjöl i blodet, så att det inte levrades. Det kallades "röra efter grisen". Därefter gjordes korv och palt, grynkorv, köttkorv, skallekorv och pölsa. På en stång i taket upphängdes skallekorven för att torka och surna.
  • 1898-12-09 Anna dagen som 1898 var på en fredag då lade man julfisken i blöt, den ska kalkas och inpudras med aska för att vara färdig till julen.
  • En annan omständig procedur var brygden. Julöl och dricka skulle bryggas. För att ölet och drickat skulle bli starkt och gott, hade man att iakttaga följande: Brygd eller jäsning fick ej äga rum Tomasmessenatt, 3 eldglöder skulle kastas i vörten, på jäskarets botten skulle läggas 2 korslagda knivar jämte en åskvigg, vidare skulle 3 droppar smält svavel doppas ner i vörten. När jästen tillsattes skulle man 3 gånger ropa: "Hej lust". Pors i öl gjorde männen begivna på älskog (kärlek).
  • Till julen bakades också mycket bröd, så att det räckte till långt fram på våren. Många sorter bakades. Det sämsta var havrebrödet, som kallades för "vardagsbröd". När slakt, brygd och bak var undanstökat, började kvinnorna rengöra huset. Över golvet utbreddes långhalm. Därefter inflyttades julbordet ett s.k. lämmabord på vilket det låg en vit linneduk.
  • 1898-12-24 Julafton

Julafton inföll på en lördag detta år man kan tänka sig att Julafton i Hättinge, Jäder såg ut så här. Elisabet 32-år, Maken Erik Gustav 38-år, Erik Gustavs far Gustav 65-år, Erik Gustavs mor Magdalena 73-år, brodern Carl August 32-år, Elisabets och Erik Gustavs barn Gustav Johan 3 ½ år, Ester Hildegard 2-år, Erik Axel 2 månader. På bordet framsattes sedan julmaten. Klockan 2 var maten färdig och då skulle man "doppa i grytan". Dagen kallades också för dopparedagen. Grytan var full av kött, fläsk och korv och stod på en trefot i den öppna spisen och kokade. Innan korvarna lades i grytan, var det brukligt att slå varje korv 3 gånger mot spiselmuren och säga: "Är hålle hemma. Spricker du i tu skall jag ge dig för sju". Försummades detta sprack alla korvarna under kokningen.


Till maten togs "julsupen" och dracks öl. Sedan man ätit värmdes vatten, som slogs i stora baljor, varefter alla familjemedlemmarna i tur och ordning tvättade sig på hela kroppen. Detta var den enda gången på hela året, som man var riktigt ren.

Man fick heller inte glömma att julkvällen sätta ut gröt på loggolvet till tomten, som tack för god tjänst under det gångna.

Julaftons huvudmål åts sent. Klockan 6–7 på kvällen serverades lutfisk och 2–3 sorters kål. Sen kom risgrynsgröten eller korngrynsgröten. Till gröten hade man smör, som man tog från den stora julkannan, som stod på bordet hela julen. Skinka hade alla också på bordet samt julost. Våfflor, som bakats 14 dagar före jul, hade man också någon gång under julen. Likaså hörde äpplen julen till. Som exempel på övrig julmat, som förekom i olika hem, kan nämnas: sviskonsoppa, skärbönor, bruna bönor, kokt fisk, sylta, kokt kött, korv, rullkorv, rödbetor och blomkål.

  • 1899-10-23 Flytt till Rinkeby, Danderyd.
  • 1900-10-23 Till Berga, Närtuna, Stockholms Län. Hela familjen i Berga, Närtuna, Erik Gustav arbetar som rättare.
  • 1901 Kvar i Berga, Närtuna. men de blir som vanligt inte långvariga där, flyttar tillbaka till Jäder igen 1902-10-21.
  • 1902-11-10 Hela familjen i Hättinge, Jäder igen, bor hos maken Erik Gustavs föräldrar men de blir som vanligt inte långvariga, flyttar till Djursta, Eskilstuna.
  • 1903-03-18 Föder hon en son, då hon är 37-år gammal, Carl Edvard sonen dör dock 1903-04-20.
  • 1903-11-20 Djursta, Eskilstuna
  • 1905-10-25 Lämnar Rut Alvina Elisabet familjen för att bo i Vallby.
  • 1905-10-26 Övriga familjen till Berga, Tumbo.
  • 1906-10-26 Flyttar till Hällby Nr 2, Oppgården, Eskilstuna.
  • 1908 Från Hällby till Hällby Tegelbruk
  • 1909-11-04 Flyttar till Lövnäs, Hammarby Sörmlands Län
  • 1918-09-01 Elisabets bror Olof Johan Johansson-Blads barn Jonas Olof Blad gifter sig med Elisabets dotter Rut Alvina Elisabet. Alltså gifter sig kusinerna Rut Alvina Elisabet och Jonas Olof sig med varandra och enligt svensk lag är kusingifte inte olaglig men risken för psykisk och fysisk utvecklingsstörning av deras barn stiger markant när kusiner gifter sig med varandra.
  • Fick då Jonas Olof och Rut Alvina några barn. Ja, man vet genom kyrkböckerna att Rut Alvina fick ett oäkta barn i Göteborg, Anna Maria Elisabet född 1912-09-29 sedan blir det knepigare hon fick en son Johan Erik Sigvard född 1914-01-25 i Fader Okänd. (Okänd är överstruket) Sedan ditskrivet fader Blad Jonas Olof Skogsta Ljusdal, faderskapsanmälan inkom 1920-05-06 från Pastorsämbetet i Ljusdal Föräldrarna ingick äktenskap 1918 enligt anmälan och därmed är barnet legetimt. Men var han verkeligen far åt sonen, många tog "på sig" faderskapsrollen trots att de inte var riktiga fadern.


  • Likadant kan det vara med dottern Anna Kristina Elisabet född 1915-12-08 i Skogsta, Ljusdal, Här står i födelseboken Anna Kristina Elisabet som oäkta eftersom föräldrarna inte är gifta. Som fader: Jonas Olof Blad Skogsarbetare Skogsta Moder: Rut Alvina Elisabet Nysell, hushållerska. Mer tveksamt med dottern Ebba Alvina Hildegard född 1917-08-01 hon bor i Skogsta närhun föds men här har inte Jonas Olof erkänt sig som far. Däremot är det ingen tvekan när det gäller er farfar Olof Gustaf Valdemar han är ju född efter att de gift sig och är därmed "mer äkta vara", men han föds bara 5 månader efter att de gift sig. Om nu någon är psykisk eller fysisk utvecklingsstörning av dessa barn får vi aldrig veta. De hade också en fosterson John Olof och en fosterdotter Sif Gunnel


  • 1920 Är de kvar i Lövnäs, Hammarby, de flyttade hit 1909-11-04 så här trivs de eller orkar de inte flytta mer. Jo viss orkar de!
  • 1920-03-29 Flytt till Svelunda Nr 1, Jäder.
  • 1920-06-12 Dör brodern Carl Oskar 59-år gammal i Hedsta, Ljusdal.
  • 1935 Kvar i Svelunda Nr 1, Jäder.
  • 1937-01-14 Dör brodern Olof Johan han blev 60-år gammal boende i Skogsta, Ljusdal, han tog namnet Blad när han blev soldat
  • 1944-01-08 Blir hon änka när maken Erik Gustaf Nyzell dör 77-år gammal, de bor då i Storgatan 359, Torshälla stadsförs, Södermanlands län, Södermanland.
  • 1949-10-13 Dör systern Maria Louisa, gift Eric Hedman, hon är 90 år gammal och bor i Skogsta, Ljusdal.
  • 1953-09-13 Dör er Elisabet Jonsson Nyzell, hon är 86 år gammal och boende i Balsta, Eskilstuna.

RESUME: 1890-1900 Måste ha varit en jobbig period för en ung tjej mellan 25-35 år, gifter sig med Johan Viktor som sen rymmer efter ca: 1-år, faderns död, födsel av sonen Gustav Johan, skilsmässan från Johan Viktor, flytt till Hättinge Jäder med fästmannen Erik Gustav Nysell och ny bekantskap med Erik Gustavs föräldrar och har dessutom dottern 5-åriga Rut Alvina Elisabet att ta hand om. Vigsel Erik Gustav och fler barn dottern Ester Hildegard och sonen Erik Axel, flytt till Stockholms Län.

Trots detta hårda liv blev hon 86-år gammal.


Johan Victor Thorséns släkt.

FOTNOT: * Wilhelmina är er farfars morfar Johan Viktor Thorséns mor född 1834-09-01 i Möjbro Ägor, Hagby, Uppsala Län, hennes namn är Wilhelmina Eriksson-Färdig-Thorsén och är er farfars morfars mor hon gifter sig 1860-02-16 med er farfars morfars far Johan Erik Thorsén född 1824-09-11 i Torstuna, Uppsala Län. Wilhelmina dör som änka 1914-08-19 i Södra området 54, Tallbacken, Enköping, hon är då 79-år gammal.

* Wilhelminas mor Anna Maria (Maja) Thelin / Se längre ner på sidan.


Wilhelminas far är jägaren, soldaten och ägare av torpet * Möjbro Ägor 1820 Erik Ersson-Färdig född 1799-04-16 i Skogs-Tibble Uppsala Län han är er farfars morfars morfar. Han blev soldat Nr 51 vid Hagunda-Kompani 1817 och tog då namner Färdig. Var soldat till 1824. Erik blev gratialist 1856 = En pensionerad soldat, (förr i världen).  Han uppbar alltså en årlig summa i pension. 1862 Februari 24 dör avskedade soldat No 51 Erik Färdig i Erikslund, Möjbro Ägor. Han dör av förkylning, uppkastningar och magplågor 62-år 10 månader 8 veckor gammal. Begraves 1862-03-02.


Erik Ersson Färdigs föräldrar ärer farfars morfars morfars far Eric Carlsson han var född 1766-09-11 död 1840-04-20. Utdrag ur dödsboken: 1840 April 20 Husmannen, Fattighjonet och backstugesittare Eric Carlsson på Ingla Egor, dör af ålderdom 74-år gammal. Begrafes 26 april.


Eric Carlsson gifter sig 1792-02-08. Utdrag ur vigselboken: Den 8 januari som var 1sta söndagen efter 13de dagen och 2ne nästföljande söndagar lystes för drängen i Hårby ärlig och beskedlig Eric Carlsson samt pigan derstedes ärliga och beskedeliga Brita Larsdotter. Han gifter sig med med er farfars morfars morfars mor Brita Larsdotter född 1763-10-12 dör 1823-11-29 i Holmbro Torp. Utdrag ur dödsbokenboken: 1823 Nov. 29 Drängen Eric Carlssons hustru Brita Larsdotter i Holmbro Torp. Dör av lungsot 60-år och 6 månader gammal. Begravs 4 Dec. De får tre söner.


Eric Carlsson gifter om sig 1824-07-18 sörjeåret har inte ens gått ut, hans nya käresta blir Stina Andersdotter född 1774 hon dör 1861-11-25 som Eric Carlssons änka backstugesittare och fattighjon, ärlig. Eric Carlssons föräldrar är er farfars morfars morfars farfar Carl Matsson han var född 1718-12, men kan inte kollas eftersom det inte finns varken husförhörslängder eller födelseböcker för det året. Eventuellt född i Veckholm och även gift där i sitt första gifte med Kerstin Hansdotter född 1715-04-14 och dör 1763-07-14.


Carl gifter om sig endast ca: 5 månader efter 1:a hustruns bortgång, med er farfars morfars morfars farmor Anna Andersdotter 1763-12-28 Utdrag ur vigselboken: Den 28 december vigdes Torparen Carl Matsson under Wrå sätesgård med pigan Anna Andersdotter dersammanstädes. Han 45 och hon 25½ år gamla. Carl dör 1795-01-04. Utdrag ur dödsboken: 1795 Jan. 4 dör och den 10 begravs torpare Carl Matson i Mellanbo, (ingen dödsorsak angiven) han blev 76-år och dog kl 4 fm. Till de fattiga ger dödsboet 2 penc. Anna Andersdotter är född i Garpenberg, Dalarna 1738-06-20 hon dör 1800-03-13 Utdrag ur dödsboken: 1800 Mars 13 dör och begravs Torparen Carl Matssons änka, hon inhyses under Wrå, död av Flussfeber, 60-år gammal.

Carl Matsson far bör ha heta Mats och vara född ca: 1690. Här slutar denna gren det går inte komma längre i de släktforskar redskap som jag har till buds.


Anna Andersdotter kan man följa längre, som sagt var hon född i Garpenberg föräldrarna var er farfars morfars morfars farmors far Anders Matsson född 1707-04-13 i Garpenberg familjen flyttar från Garpenberg till Skogs-Tibble år 1743, då var Anna endast 5-år gammal. Anders Matsson dör i Skogs-Tibble 1778-09-03. Annas mor var er farfars morfars morfars farmors mor Malena Olofsdotter född 1703-02-22 i Garpenberg död i Skogs-Tibble 1781-03-02.


Anders Matssons föräldrar var er farfars morfars morfars farmors farfar Mats Persson född 1671-09-10 i Plogsbo, Garpenberg, död i 1737-03-13 i Garpenberg och Karin Andersdotter född 1677-03-11 i Backåkersgården, Hummelbo, Garpenberg är er farfars morfars morfars farmors farmor.

Backåkersgården, Hummelbo med anor ner till 1500-talet kommer vi nu att följa ner till förste ägaren Lars. Möjligen kan man hitta mer om Hummelbo i Sam Rönngårds bok "Hedemora Bergslag". Backåkersgården, Humelbo 1:1, är en gård med gamla anor. Dess historia kan följas upp mot 1500-talet, tillbaka till den tid då Hummelbo ännu var ett torp under Dormsjö gård där dalafogden Jon Jonsson bodde.


Karin Andersdotters far var er farfars morfars morfars farmors farmors far Anders Hansson född omkring 1638 i Backåkersgården, Hummelbo, dör 1697-10-10 Utdrag ur dödsboken: 1697 Okt 10 Anders Hansson i Hummebo. Kyrkovärd dör av Morb. Febri 59-år gammal. Han gifter sig med er farfars morfars morfars farmors farmors mor Anna Ersdotter född 1648 dör 1697-11-07 Dör bara ca: en månad efter maken och dör av samma sjukdom 49-år gammal.


Anders Hanssons far varHans Erssoner farfars morfars morfars farmors farmors far födelse beräknat 1590-1600 i Backåkersgården, Hummelbo, avlider före 1678. Han gifter sig med er farfars morfars morfars farmors farmors mor Anna i Hummelbo, född beräknat 1600-1610 är fortfarande i livet 1678.

På detta utdrag ur husförhörsboken Garpenberg-AI-1a-1678. Anders Hanssons familj i Hummarbo, Garpenberg i Dalarna. Så här står det: Anders Hansson, hustru Anna, söner Eric 1666 Olov1673 Döttrar Anna 1670 Karin 1677 Modern Anna, sist någon piga.


Hans Erssons far varErik Larsson er farfars morfars morfars farmors farmors farfar far född beräknat 1550-1560. Erik var ägare till Backåkersgården, Hummelbo.åtminstone från 1586 till 1618 man vet inte när han dog. Enligt Älvsborgs lösen 1613 (bunt 45) noteras "Erich Larson i Humelbo, är full med sår utav stor streckning uti". Man kan fundera vem han varit i slagsmål med. Gifter sig med er farfars morfars morfars farmors farmors mormor som är okänd, född beräknat 1560-1580


Erik Larsson er farfars morfars morfars farmors farmors farfars farfar hette Lars han var bonde, mer vet man inte född beräknat 1510-1530 förmodligen första ägaren av Backåkersgården, Hummelbo.


Lars är farfars morfars morfars farmors farmors farfars farfar till Camilla DAHL:


DAHL, Camilla (1971 - )

far: DAHL, Lars Christer (1944 - 2000)

far: BLAD, Olof Gustaf Valdemar (1919 - 1975)

mor: NYSELL-BLAD, Rut Alvina Elisabet (1890 - 1969)

far: THORSÈN, Johan Viktor (1865 - )

mor: ERSDOTTER-FÄRDIG, Wilhelmina (1834 - 1914)

far: ERSSON-FÄRDIG, Erik (1799 - 1862)

far: CARLSSON, Eric (1766 - 1840)

mor: ANDERSDOTTER, Anna (1738 - 1800)

far: MATSSON, Anders (1707 - 1778)

mor: ANDERSDOTTER, Karin (1677 - 1750)

far: HANSSON, Anders (1638 - 1697)

far: ERSSON, Hans (1595 - 1678)

far: LARSSON, Erik (1560 - )

far: , Lars född Ca: 1520-1530

* Wilhelminas mor Anna Maria (Maja) Thelin


Wilhelminas mor Anna Maria (Maja) Thelin född 1796-12-18 l Uppsala är er farfars morfars mormor Erik Färdig och Anna Maria (Maja) gifter sig 1819-03-24 Utdrag ur vigselboken: Soldaten No 51 Eric Färdig och pigan Anna Maja Thelin i Skillsta. Brudgummen försedd med behörigs betyg och giftoman är brudens fader Nasdrängen Thelin i Ångelsta. Anna Maria (Maja) dör som änka den 21 mars 1876 hon dör av slaganfall 80-år gammal. Dödsort Börje i Uppsala Län. Begraves 1876-03-29 som fattighjon.


Anna Maria (Maja) Thelins föräldrar var tobaksarbetare, rättare och näsdrängen  Olof Larsson Thelin född 1764-04-10 i Uppsala, han är er farfars morfars mormors far gift med Tobaksarbetare dottern Maria Christina Edberg född 1770-12-24 i Uppsala, hon är er farfars morfars mormors mor.


Olof Larsson Thelins far var Lars Eriksson född 1711-07-16 i Skogs-Tibble han är er farfars morfars mormors farfar död 1772-05-26 i Skogs-Tibble gift med Anna Karlsdotter född 1718 i Skogs-Tibble hon är er farfars morfars mormors farmor, död 1810-02-17 i Skogs-Tibble.


Maria Christina Edbergs far var Wikblads Försvarskarl och Tobaksarbetare Johan Edberg er farfars morfars mormors morfar.

Johan Edberg arbetade som Wikblads * försvarskarl och som tobaksarbetare åt honom, förmodligen arbetade han en tid även med dotter Maria Christinas make Olof Thelin som även han var tobaksarbetare. Vem var då Wikblad. Jo! Den 18 april 1753 övertogs privilegiet av extra ordinarie kämnäraren Isac Wikblad som tvingats att först genomgå examinering hos tobaksfabrikörerna Nils Schönborg, Hoving och Selgström i Stockholm.

Isac Wikblad drev tobaksodling å tre tunnland som upplåtits av staden i kvarteret Lejonet vid nuvarande Vaksalagatan / Dragarbrunnsgatan. Verksamheten nedlades i början av 1780-talet.


Johan Edbergs maka var Catarina Helena Hertz er farfars morfars mormors mormor, född 1742-03-06 i Gävle.


Catarina Helena Hertz  föräldrar var borgaren och bleckslagarmästaren Erik Hansson Hartz som var er farfars morfars mormors mormor far, född ca: 1696 i Gävle dör 1764-05-05. Utdrag ur dödsboken: d.5 Blef Bleckslagare Mäster Eric Hartz död 68 år gammal uti slag och begrafven den 13 ejusdem.


Han gifter sig med er farfars morfars mormors mormor mor, Maria Werner född 1709-08-24 i Gävle. Maria Werner dör 1757-01-13 i Gävle.  

Maria Werners födelseattest nedan.

Detta var Eric Hartz 2:a gifte. Eriks förra hustru Ingrid Hansdotter Öhrling dör 1731-01-06 men bara 8 månader efter detta lyser det för Maria och Erik, inte ens sorgeåret har gått.


Se nedan. Så här står det i vigselboken: d 5 September Lystes 1. gången för Bleckslagaren här i staden ährlig och wälförståndigh Erich Hert som andra gången trädde i ächtenskap sedan bemälte Erich Hert afwittrat qwarlåtenskapen efter des afledne hustru Ingrid Hansdotter Örling som förmyndare Cammarens attest uthwijsar gifen Gefle 17 Septemb: 1731 vide No 7 att å hans sijda war intet hinder, sampt dygdiga jungfru Maja Werner hwilka efter twenne förrgångne lysningar Copulertes d 24 September

Maria Werners far var bleckslagaremästare och slottsvaktmästaren i Gävle Jacob Jonsson-Werner er farfars morfars mormors mormors morfar född 1675 död 1716-06-17 Gift två gånger 1:a med Elisabet Hansdotter född 1680 i Löfsta de gifter sig 1701-12-02 men hon dör ung endast 27-år gammal 1707-03-08.

Maria Werners mor hette Anna Nilsdotter er farfars morfars mormors mormors mormor född 1659 i Bygdeå, (AC) ? död 1756-12-26.

Anna var Jacobs 2:a gifte, endast 7 månader efter 1:a hustruns död  De gifter sig 1707-10-25.


På höger sida bouppteckningen efter Jacob som gjordes 1724  alltså 8 år efter döden.

Så här står det i bouppteckningen: Anno 1724 d 15 Maij Inventerades och verderades af underteckade deputerade, den ägendomb som befans efter framl. Slåtzwachtmästaren Jacob Jonsson Werner som föhr 8 åhr sedan skall wara genom döden afgången, hos des efterlåtne änka hustru Anna Nilsdotter hwilken nu äfwen war tillstädes tillika med sonen af föra giftet Hans Werner på sitt 20de års ålder.

Item Barnen af senare giftet Nils om sine 15. dottren Maria 14. och yngsta son Andreas 11. år, för hwilka _ Pupiller sig förmynderskapet åttog farbrodren Landz Gevaldigern Johan Werner som nu äfwen war närwarande, och sedan änkan blifwit förestält ägendomben så rigtigt opgifwa som hon den edeligen må kunna besanna, der så nödig skulle prövas angafs samma ägendoms som följer.


Jacob Jonsson-Werners far är er farfars morfars mormors mormors morfars, far, Jon Andersson Werner född cirka 1635, död 1705-03-01 i Gävle. Han gifter sig med er farfars morfars mormors mormors mormors mor, Ingrid Jacobsdotter Öijer född cirka 1635


Jon Andersson Werners far hette Anders, beräknat född 1590-1610 Moder Okänd.


Anders är farfars morfars mormors mormors morfars farfar till Camilla DAHL:

DAHL, Camilla (1971 - )

far: DAHL, Lars Christer (1944 - 2000)

far: BLAD, Olof Gustaf Valdemar (1919 - 1975)

mor: NYSELL-BLAD, Rut Alvina Elisabet (1890 - 1969)

far: THORSÈN, Johan Viktor (1865 - )

mor: ERSDOTTER-FÄRDIG, Wilhelmina (1834 - 1914)

mor: THELIN, Anna Maria (Maja) (1796 - 1876)

mor: EDBERG, Maria Christina (1770 - 1836)

mor: HARTZ, Ingrid Katarina (1742 - )

mor: WERNER, Maria (1709 - 1757)

far: JONSSON-WERNER, Jacob (1675 - 1716)

far: ANDERSSON-WERNER, Jon (1635 - 1705)

far: , Anders (beräknat född 1590-1610)


FOTNOT: * Möjbro Ägor-Möjbro by, som vid laga skifte 1870 utgjordes av tre gårdar, består numera av en akademigård vars bebyggelse ligger på ömse sidor om den trädkantade landsvägen som slingrar sig mellan mangården och fägården.

Areal: Total 50 har åker.

Jordart: Hälften styv lera, hälften svartmylla på lerbotten, något dyjord.

Mangårdsbyggnaden uppförd i slutet av 1700-talet.

Här finnes en runsten Möjbrostenen, troligen från 400-talet. Nuvarande ägare Uppsala Akademi.

Arrendator: Carl Ruben Efraim Johansson. Son till Erik Johansson o. h. h. Matilda Andersdotter. Gift 37 med Helga f. Ek.


Källa: Svenska Gods och Gårdar, X, Uppsala län, 1938


FOTNOT: * försvarskarl, dräng, dagsverksarbetare e.d. som åtnjöt sin husbondes laga försvar, dvs. var lagligt skyddad mot att bestraffas för lösdriveri, en risk som personer utan fast anställning löpte under den äldre lösdriverilagstiftningen till 1885


Arne.